Kari Hukkila

Helmets litteraturpris gick till Kari Hukkila

Claes Andersson har utsett Kari Hukkilas bok Tuhat ja yksi (Teos 2016) till vinnare av Helmets litteraturpris 2018. Priset delades 5.12 ut i centrumbiblioteket Ode.

Andersson motiverar sitt val så här:

Tuhat ja yksi (fritt översatt Tusen och en) är av många orsaker en av de bästa romaner som utkommit under de senaste åren. Den behandlar aktuella fenomen som hemlöshet, flyktingskap och internationalism, den är filosofiskt intressant och den är skriven på ett intensivt och klart sätt. På det hela taget är Tuhat ja yksi en lysande roman. 

Boken förenar bl.a. en namnlös finländsk jagberättare med en person som bor i Rom och dennes papperslösa vän från Etiopien, filosoferna Ludwig Wittgenstein och Georg von Wright, samt Gustav Herling-Grudzinskin som överlevde fånglägren i Gulag.

Även bokens form är fascinerande. Kari Hukkila berättar att boken har en osynlig struktur som grundar sig på myrornas naturliga arbetssätt.

Hopp och överlevnad

Hukkila skriver att tänkandet idag ofta skjuts åt sidan. I boken likställs detta med tanken att de papperslösa skuffas ur synfältet.

– All tankeverksamhet börjar med att du gestaltar något som är främmande för dig själv. Att söka omedelbar tillfredsställelse är tankeverksamhetens absoluta motsats.

Andersson är av samma åsikt om tankeverksamheten, men han finner ändå hopp i Hukkilas verk.

– En gnista av hopp är alltid närvarande då man nämner saker vid deras rätta namn och inte skjuter dem ifrån sig. Det här är en kultiverad och modig bok som berör djupa lager av det europeiska medvetandet och också lyfter fram avigsidorna, konstaterar Andersson.

Hukkila berättar att han inte direkt velat skriva in hoppet som ett tema i boken, men att det ligger som bakgrund för alltsammans – vilket redan kan läsas ur bokens titel. Namnet Tuhat ja yksi syftar på hopp och överlevnad via berättelserna i sagosamlingen Tusen och en natt.  I samlingens ramberättelse beslutar kungen att hans hustru aldrig skall vara otrogen. Därför dödar han varje ny hustru efter bröllopsnatten. Men när den påhittiga Scheherazade gifter sig med kungen börjar hon berätta sagor som alltid slutar på ett så spännande sätt att kungen nästa natt vill höra hur det går.

För Scheherazade hör berättelse och överlevnad ihop. I boken Tuhat ja yksi gäller det framför allt för den papperslösa att överleva, men samma frågor angår även bokens övriga personer.

På senare år har det pratats mycket om hur folket – och världen – har delats upp i olika läger och hur mänskor sluter in sig i sina egna bubblor. De uppfattningar som motiverar uteslutning av någon befolkningsgrupp är villfarelser. Ingen befolkningsgrupp har en specifik egenart, utan det handlar om historiska föreställningar. De konstrueras alltid under särskilda omständigheter, för ett särskilt ändamål som ofta kan ifrågasättas. Det är en fråga om politik, inte om kultur eller ras.

– Bibliotekets princip är den motsatta. Biblioteket stänger inte ut någon, utan under samma tak finns alla språk, all slags litteratur, alla tidevarv. I dessa tider är det en betydelsefull gärning att grunda ett nytt bibliotek.

”Biblioteket är vår viktigaste kulturinstitution”

Claes Andersson har en egen andel i att centrumbiblioteket Ode öppnar på paradplats i Helsingfors. År 1998 föreslog han att ett nytt bibliotek skulle byggas på en central plats i Helsingfors. Biblioteket skulle också fungera som en mötesplats för invånarna. Andersson var kulturminister vid denna tid.

– Jag hoppades att bygget skulle bli av, men jag kunde inte konkret föreställa mig en så här fantastisk byggnad. Ode har alla förutsättningar att bli en framgång.

Andersson anser att biblioteket har en central betydelse för välfärdssamhällets utveckling.

– Biblioteket är Finlands överlägset viktigaste kulturinstitution. När det är finanskris och arbetslöshet i Finland blir biblioteken fulla av folk och utlåningen av böcker stiger märkbart, Biblioteket är mycket demokratiskt, här kan alla medborgare hitta information. När jag var aktiv inom politiken och reste runt i Finland var alla människor stolta över sitt eget bibliotek.

Helmets litteraturpris lyfter fram framtidens klassiker

Böcker har numera en rätt kort livslängd, konstaterar Andersson.

– Några enstaka böcker får snöbollen att rulla. De erövrar största delen av offentligheten och reklamen, man pratar om dem och de säljer bra. Det är en beklaglig sanning att majoriteten av alla böcker faller i glömska och är helt bortglömda redan om ett par år. Vi borde minnas att det inte föds mästerverk varje år. Det är skäl att vi förtroendefullt söker fram tjugo år gamla böcker och läser dem.

Syftet med Helmets litteraturpris är att lyfta fram framtidens klassiker och påminna om att kvalitetslitteraturen håller för tidens tand. Samtidigt vill vi slå ett slag för olika och mera marginella litterära röster.

Vinnaren får motta ett gyllene bibliotekskort och en prissumma på 1 000 euro.

Text: Iina Soininen

Översättning: Susanna Söderholm

Bild: Teos / Heini Lehväslaiho