Kuukauden Sibelius

Månadens Sibelius, del 1

Charmad av musiken och naturen 

Här inleder vi en serie om Sibelius på HelMet.fi. I det första avsnittet presenterar en passionerad Sibelius-fan sin idol. För skribenten är Jean Sibelius en hjärtesak och hon vill få också andra att upptäcka den älskade kompositörens musik. 

Välkommen att fira den glada, grandiosa och älskvärda kompositören Jean Sibelius (1865 – 1957) jubileumsår 2015!  I hela världen, i slott och koja kan vi öppna våra hjärtan och sinnen inför Sibelius.

Jean ”Janne” Sibelius föddes och växte upp i Tavastehus. Den drömmande och fantasifulla pojken Janne fann musiken tidigt i livet. Redan innan han började skolan improviserade han fram egna små stycken på pianot. Sibelius började ta violinlektioner som 14-åring.
Sibelius första nedskrivna komposition heter ”Vattendroppar” och skrevs för violin och cello år 1875. Den tioåriga Janne levde sig in i regnets droppande och han fick fram den rätta stämningen genom att knäppa på strängarna.
Sibelius gick i skola i Tavastehus finskspråkiga lyceum. I skolan gillade han bäst naturkunskap och historia. En sommar ”glömde” han att läsa till villkorsprovet i latin, så han stannade på klassen det året. De långa och soliga somrarna hos släkten i Lovisa betydde hav och frihet för pojken Janne.

Inspiration från naturen

Naturen var inspirationskälla, kyrka och konsertsal för Sibelius. Han tyckte sig se älvor, vättar och spöken i skogens ljusa fläckar och skuggor. Från tidig morgon till sen kväll och spelade han på sin violin för mosstuvor, träd, stenar och svanar. Han improviserade fram solens gyllene sken på sjöns yta, fåglarnas liv och åskmolnen som drar ihop sig till ett våldsamt oväder.
Redan som barn var Sibelius en synestetiker, dvs. han upplevde färger som toner eller tonarter och han hörde fåglarna som instrument. Tranorna, hans livs viktigaste fåglar hörde han som träblåsinstrument och svanarna hörde han som trumpeter.
Musiken står på ett högre plan än allt annat i världen, sade Sibelius om musikens väsen. Om tonsättarkonsten sade han att en tonsättning är ett sinnestillstånd som endast kan beskrivas med toner.

Äventyr, snobberi, stora fester och kärv vardag

Sibelius väg ledde från Tavastehus till Helsingfors där han studerade. Därifrån bar det iväg till Berlin och vidare till Wien. I Wien blev han orkesterkompositör: huvudtemat i Kullervosymfonin föddes där i en lidelsefull finländsk-nationell stämning mitt bland alla wienervalser. Sibelius reste mycket i Norden, i Balticum och i det övriga Europa. Han dirigerade en del uruppföranden av sina verk. Om han inte dirigerade var han åtminstone ofta närvarande i sin bredbrättade hatt, sin långa kappa och sina cigarrer.
Resan till Amerika år 1914 var av stor betydelse för Sibelius och för hans karriär. Han promoverades då till hedersdoktor vid Yales universitet. Under resan dirigerade Sibelius ett beställningsverk, tondikten Aallottaret, Okeaniderna op. 73. Han besökte också Niagarafallen, där han bodde hos en lokal miljonär. Han fick där förverkliga sina aristokratiska böjelser som centrum för ett närmast konungsligt bemötande. Sibelius klädde sig med stil, nästan aristokratiskt och det berättas att han ständigt rökte cigarr. Sibelius dopnamn var Johan Christian Julius. Artistnamnet Jean fick han från en avliden släktings, en sjökaptens, visitkort. 

sibelius_eric_sundstrom.jpg

Sibelius skapade den finländska musikens identitet

Sibelius levde och komponerade under en mycket betydelsefull tid i Finlands historia. Finland blev självständigt år 1917. Verken Finlandia, op. 26 och Atenarnas sång gav styrka och uppmuntran mitt bland alla förändringar. Kareliasviten, op. 11 kom till år 1893 då självständighetskampens vågor slog uppåt och nedåt. Då det självständiga Finland firades år 1917 var nya krig var väg, men det visste lyckligtvis ingen något om då.
Posten som grundare av den finländska musiken och som musikens fader stod öppen och Sibelius tog sig an rollen. Han skapade en egen musikalisk identitet för Finland, en grund som vi ännu i denna dag kan ta avstamp ifrån. Även nutida kompositörer skapar åtminstone i någon mån sin musik med Sibelius som förebild. Med en sibeliansk stil avses ett finländskt-nationellt, vilt och naturnära sätt att komponera och spela. I Finland uppskattas all slags musik högt. Våra många begåvade musiker är goda ambassadörer för Finland och det finländska ute i världen.
Sibelius musik är mångsidig, högklassig och har ett gott rykte runt om i världen. Därför kan man också säga att han är en tonsättare för hela världen. Han hade en outsinlig förmåga att skapa nya melodier. Vi kan lätt föreställa oss hur Sibelius toner ljuder t.o.m. i galaxernas rörelser och brus. Hans musik är allmänmänsklig och universell, en rikedom för hela mänskligheten.

En mångfacetterad tonsättare som slet mellan skapandet och vardagen

Till sin natur var Sibelius komplex: nyckfull, men artig, han hade humor, men var också något av en envåldshärskare, särskilt när det gällde kompositionsarbetet och dess krav. Han njöt av fester, men innerst inne längtade han efter ro och tystnad. Han var också känd som en kvinnokarl, något man sällan pratade om. Melodigeniet skrev noter, blev inspirerad, blev deprimerad, älskade, brände sina partitur och började sedan gång på gång på nytt med melodierna.
Jean Sibelius levde i en besvärlig konflikt mellan det påträngande behovet att skapa och det praktiska livets gränser. Hans ankare bestod av den älskade hustrun Aino, de sex döttrarna och hemmet Ainola. Han var djupt fäst vid sin familj och släkten var viktig för honom. Även de goda, långvariga vännerna var betydelsefulla och givande för hans komponerade och för hela hans liv. Musiken eller någon annan form av konst förenade Sibbe och hans vänner och bekanta.
Sibelius var en superstar av sin tid i Europa och i USA. Som finländare kan vi verkligen vara stolta över honom. Hans musik är obestridligt stor, genial och av hög internationell klass. I den särpräglade musiken hör vi den finländska naturen, mytologin och mystiken.

**********************************

Resan med Jean ”Janne” Sibelius fortsätter på HelMet.fi. Du hittar mycket om och av Sibelius på biblioteket: cd-skivor, DVD-skivor, böcker, noter, partitur och tidskifter. Du kan också få sakkunnig informationssökning och rådgivning kring vår nationalkompositör och hans fantastiska produktion. Biblioteket har också e-material: i Naxos Musik Library, filmtjänsten IndieFlix, e-böcker och e-tidskrifter.
Biblioteket och Sibelius finns till för alla!
Källor: Sävelten maailma, osa 3, WSOY 1992, Tawastjerna, Erik T. : Sibelius, Otava, 2003 samt webbplatsen Sibelius 150
Text: Rose Sirviö
Bild: Eric Sundström / Helsingfors stadsmuseum CC BY-ND 4.0
Teckning: Lasse Rantanen, 2012 © Sibelius Society of Finland
Översättning: Susanna Söderholm