Kallion portaikko 2

Historiken om Berghälls bibliotek i ett nötskal

Sörnäs Folkbibliotek

Berghälls bibliotek öppnade sina dörrar för första gången tisdagen den 1 oktober 1912. Verksamheten började emellertid redan 1889 när det privata Sörnäs Folkbibliotek grundades i den snabbt växande stadsdelen.

Till en början verkade biblioteket i samband med en nykterhetsrestaurang som låg där Tavastvägen går i dag, men flyttade år 1890 till Folkhemmet (arbetarnas aktivitetshus) som grundades av Alli Trygg. Folkhemmet stod på samma plats där Alli Tryggs park ligger i dag, ett stenkast från nuvarande Berghälls bibliotek. År 1899 tog staden över verksamheten och biblioteket blev Sörnäs biblioteksfilial till Helsingfors stadsbibliotek.

Utrymmena i Folkhemmet visade sig snart bli för trånga och år 1904 började planeringen av nya utrymmen. Ritningarna av stadsarkitekten Karl Hård af Segerstad godkändes år 1910 och Berghälls nya biblioteksbyggnad stod färdig år 1912. Biblioteket var det första i Finland som finansierades med stadens pengar. Richardsgatans bibliotek hade finansierats av Helsingin utskänkningsaktiebolag (ett företag som skötte om alkoholförsäljningen i staden) medan filialerna i Tölö, Rödbergen, Vallgård och Kottby var inhyrda i byggnader som redan existerade.

Kostnadsfria lån och sagostunder

Det nya biblioteket fick uppleva en tillströmning från första början: år 1913 uppgick antalet lån till närmare 110 000 och läsesalarna besöktes av nästan 150 000 personer. De växande lånemängderna i början av 1900-talet berodde också på att det år 1912 hade blivit kostnadsfritt att låna.

Berghälls bibliotek var sin tids föregångare i fråga om att behandla medborgarna jämlikt: Richardsgatans bibliotek hade exempelvis traditionellt placerat böckerna på skilda hyllor för olika samhällsgrupper. I Berghäll fanns ingen sådan indelning, utan samlingarna var gemensamma för alla.

När det gäller barnbiblioteksarbetet har Berghälls bibliotek varit en vägvisare. Redan år 1924 startade Sirkka Salovius med sina sagostunder och som bäst hade hon 170 åhörare. Berghälls bibliotek hade en så central roll i biblioteksarbetet med barn att all ny personal på stadsbibliotekets barnavdelningar fick börja sitt jobb med att följa med Salovius sätt att arbeta under en halv dag.

Berghälls bibliotek i går och i dag

Bibliotekshuset i Berghäll representerar en blandning av sen jugendstil och tidig klassicism. Byggnadens fasad är i det stora hela i ursprungligt skick, men de inre utrymmena har genomgått många förändringar under årens lopp.

Från första början kunde besökarna lämna sina ytterkläder i en garderob  vi ingången och därefter låg läsesalen med tidningar samt barnens läsesal på sidorna av mittgången. I kupolsalen stod bokhyllorna placerade som strålar bakom en stor lånedisk och efter att ha bett personalen fick man titta på eller/och låna en bok eller flera. På andra våningen fanns ytterligare två läsesalar samt utrymmen för personalen.

Tanken med bibliotekets fjärilslika planlösning var att det från det stora lånekontoret skulle vara lätt att övervaka läsesalarna dvs. ”fjärilsvingarna”. Det var nödvändigt med övervakning p.g.a. oroligheter i samband med exempelvis fylleri. I tidningssalarna fanns stående ställ så att sysslolösa personer inte skulle komma dit och sitta.

Det fanns planer på förändringar vad beträffar inredningen redan år 1941, men de förvekligades först efter kriget då man också tog itu med de bombskador byggnaden drabbats av. Nu fick kunderna fri tillgång till bokhyllorna som stod bakom lånedisken och i samma veva öppnades stora valvformade öppningar i mellanväggarna, så att utrymmet skulle bli så rymligt som möjligt. Valvöppningarna omgärdar mittgången ännu i dessa dagar.

Följande stora förändring ägde rum under renoveringen år 1988-1990. Då togs det stora vindsutrymmet i bruk som barn- och musikavdelning. Tack vare två vindsfönster fick utrymmet in mycket ljus utifrån. När biblioteket öppnade dörrarna på fars dag år 1990 satte Helsingfors stadsbibliotek sitt lånerekord dittills: under sex öppethållningstimmar registrerades 6500 lån.

Vid årsskiftet år 2017-2018 renoverades bibliotekets första våning. Bokhyllorna byttes ut, den stora återlämningsapparaten fick ge plats för en mindre variant och servicediskarna placerades om. Efter renoveringen har kunderna gett positiv respons i synnerhet vad gäller ljuset som flödar in utifrån samt att de ursprungliga arkitektoniska elementen i och med det framträder ännu bättre än tidigare.              

Litteraturförteckning

Jyri Vilja: Kallion kirjasto ja kaupunginarkkitehti Karl Hård af Segerstad. Helsingin kaupunginmuseo, 2007

Sven Hirn: Kansankirjastosta kaupunginkirjastoksi. Helsingin kaupunginkirjasto 1860-1940. Helsingin kaupunginkirjasto, 1998.

Mikko Laakso: Kansanvalistajasta kansalaisten olohuoneeksi. Helsingin kaupunginkirjasto 1940-2005. Helsingin kaupunginkirjasto, 2010.

Vihtori Karpio: Sytyttäjä. Alli Trygg-Helenius. WSOY, 1960.

Fotografi: ©Marianne Skurnik