Taideaakkoset

Biblioteket för vänner av konst och musik (5/5)

Richardsgatans bibliotek som arbetsplats

När Emmi Martin i början av 1960-talet sökte jobb på stadsbiblioteket visade det sig, att det var av avgörande betydelse att hon kunde förklara Pythagoras teorem. Till en början fick hon en anställning som praktikant med 3 timmars arbetsdag. Uuno Saarnio var då bibliotekschef, och på hans tid samlades man till logik- och filosofistudier på biblioteket. Föredragen var många. Personalen förväntades delta. Saarnio föreläste också vid universitetet och såg gärna att bibliotekets personal kom för att lyssna på honom.

I biblioteksrummet hade man också inrymt stadsbibliotekets administration, ett stort centralmagasin och ett centrum för filialbiblioteken, som hjälpte till med skötandet av samlingarna på filialerna.

Det ansågs viktigt att filialernas antal skulle öka. Biblioteken skulle finnas nära människorna. Antalet bibliotek ökade särskilt efter områdessammanslagningen kring Helsingfors år 1946 och på 1980-talet.

På huvudbiblioteket fanns också en katalogiseringsavdelning, som skötte om inköp av böcker och iståndsättande av böcker. På katalogiseringsavdelningen fanns även centralkartoteket, med kartoteksblad med anteckningar om böcker som anskaffats och böcker som avskrivits. Varje filialbibliotek hade dessutom sitt kartotek.

Författaren Bo Carpelan ansvarade en tid för anskaffandet av svenspråkig litteratur och litteratur på främmande språk. Emmi kommer ihåg att han förvarade minneslappar för sin kommande bok ”Axel” i en avskriven kartotekslåda.

Bokvalvnämnden ansvarade för bokförvärv

Biblioteken hade sitt ansvar för folkbildningen, och för att sköta denna uppgift hade man en bokvalsnämnd som ansvarade för inköp. Detektivromaner, romantisk litteratur och seriemagasin hörde länge till det inte tillåtna i bibliotekssamlingarna. På 1960-talet blev inställningen en annan och Åggelby bibliotek, som det första, fick tillstånd att köpa in Angelica-seriens böcker. Hergés Tintin-seriemagasin var de första serietidningarna som ansågs lämpliga.

År 1992 donerade the British Council i Helsingfors sitt bibliotek åt Richardsgatans bibliotek.

Många kända helsingforsbor, författare och skådespelare har arbetat både på det gamla huvudbiblioteket och på Richardsgatans bibliotek. – Bland personalen har det funnits många intressanta personligheter. Emmi Martin minns en dam som kallades ”kamarineuvoksetar” (kammarrådskan), som lärde nykomlingar det rätta sättet att placera böcker i hyllorna. Väldigt många biblioteksfunktionärer i Helsingfors har arbetat på Richardgatans bibliotek, åtminstone en kortare tid.

Del 5/5

Serien har sammanställts av Emmi Martin, Barbro Aittola och Chris Gurney