Nazima Razmyar: Biblioteket Ode berättar om viktiga värden
Nazima Razmyar, biträdande borgmästare i Helsingfors, säger att det för henne är djupt betydelsefullt att biblioteket Ode ska öppnas. ”För mig visar ett finländskt bibliotek på det finaste tänkbara sätt vad finländskhet är”.
Biblioteket Ode kommer att öppnas i december 2018 nära Tölöviken i centrum av Helsingfors. Ode är ett av projekten för feståret Finland 100, så byggnaden fick festbelysning på landets 100-årsdag.
Utgångspunkten då biblioteket har planerats är invånarnas behov, men Nazima Razmyar, biträdande borgmästare i Helsingfors, ser Ode också som en symbol för välfärdssamhället Finland.
– Vi måste fråga oss vilka värderingar vi har, vad vi anser vara viktigt i staden. I Finland uppfattar man att biblioteket är allas gemensamma angelägenhet. De öppna rummen och tjänsterna är kronjuveler i det finländska samhället och i det urbana tänkandet i Helsingfors. Huset Ode, med en arkitektur i världsklass, kommer att flagga för viktiga värden i Helsingfors absoluta centrum, säger Razmyar.
Uppförandet av biblioteket Ode är en del av den strategiska planeringen av hela centrumområdet och Tölöviken.
– Ode är ett fint sätt att öppna den större berättelsen om Tölöviken. Biblioteket Ode kan för många bli en dörr till kulturutbudet vid Tölöviken och kommer därför att göra gott också för vårt övriga kulturliv. Huset står i stadens centrum och är tillgängligt för alla, oberoende om besökaren kommer från, öster, norr, väster eller söder.
Biblioteket gör mänskan till en del av samhället
Då biblioteket öppnas i december 2018 är det betydelsefullt, inte bara för staden och för hela folket, utan också för Razmyar personligen.
– Det har verkligen djupt betydelsefullt för mig. För mig visar ett finländskt bibliotek på det finaste tänkbara sätt vad finländskhet är. Jag har jobbat mycket med invandrare och många har sagt att bibliotekskortet var deras första kontakt med det finländska samhället. Då de har fått ett bibliotekskort har de känt att de är en del av samhället. Där är kärnan i bibliotekets filosofi.
Razmyar påminner att centrumbiblioteket inte kommer att ersätta närbiblioteken, och det tar inte heller bort behovet av närbibliotek. Hon bodde själv som barn i Kottby och Kottby bibliotek har alltid varit en viktig och trygg plats för henne.
– Vi gick till biblioteket med skolan, men jag tillbringade också mycket tid bär på sommarloven. Jag hade inte så många stället att fara eller gå till på sommaren, men närbiblioteket i Kottby fanns alltid till hands. Oftast gick jag dit tillsammans med vänner. Vi hade ingen dator hemma på den tiden, men i biblioteket fick man också använda sådana.
Biblioteket behåller sin dragningskraft
Biblioteket var också en port till det finska språket och till böckernas värld. Hon bar hem alla möjliga bokserier som t.ex. Kitty-böckerna från Kottby bibliotek.
– Jag bestämde i ett tidigt skede att jag vill kunna läsa och skriva på finska. Jag ville inte ha uppsatser fulla med röda märken, Det räckte inte för mig att jag hade fina tankar, jag ville också kunna skriva rätt.
Det är viktigt för Razmyar att stöda barns och ungas läs- och skrivkunskaper. Hon önskar också att de unga kunde få samma sorts upplevelser som hon fått via biblioteket.
– Du kan gå till biblioteket på samma sätt som till godisaffären och välja åt dig vad du vill ha. Om vi inte gör detta tillräckligt tydligt för barnen och ungdomarna kan det falla i skymundan för dem.
Razmyar tackar alla professionella småbarnspedagoger som tar med dagisbarn till biblioteket. Lånesiffrorna för barnlitteraturen är också positiva. Biblioteket hör till de serviceformer som helsingforsborna och alla finländare uppskattar mest. Razmyar tror att biblioteken kommer att behålla sin dragningskraft.
– Vi måste följa med vår tid så att vi förstår vad stadsborna behöver. Det är viktigt att alla har tillgång till allt material och till lokalerna. Närbiblioteken är uppskattade och viktiga i bostadsområdena. Vi måste hålla fast vid dem och de måste bli en ännu större del av områdets verksamhet. Månsasgården är ett bra exempel hur biblioteket kan vara en del av sitt samhälle; där finns ett kafé, en plats där ungdomar kan idka hobbyer m.m. Jag är övertygad om att biblioteket på det här sättet också får nya besökare.
Bildningen bibehålls med hjälp av dialog
För Razmyar är det en stor utmaning att bildningen bibehålls som ett viktigt värde i samhället och hon tror att biblioteket i framtiden kommer att ha en allt större roll.
– Jag vill inte lägga ett alltför stort ansvar på bibliotekets axlar, men jag har en känsla av att biblioteket idag är en av de få platser som klarar av att erbjuda bildning. Bildning kommer inte ur digitalisering eller robotisering, utan ur en atmosfär, ur samtal och förståelse.
I framtiden får du se Razmyar i Ode där hon kanske sitter med sin son på en säckstol eller i kaféet. Hon kommer också att ta emot gäster i Ode – sådana som är intresserade av arkitektur och litteratur. Hon kommer också att bekanta sig med allt annat som biblioteket kan erbjuda.
– I Ode är en tredjedel traditionellt bibliotek och två tredjedelar allt möjligt annat. En av mina viktiga uppgifter är att berätta för stadsborna att de öppna lokalerna är till för alla.
Text: Iina Soininen
Bild: Helsingfors stad
Översättning: Susanna Söderholm