Harri Sahavirta: Bibliotekets viktigaste uppgift är att trygga tillgången till information
Harri Sahavirta är chef för Vallgårds bibliotek och ordförande för gruppen Environment, Sustainability and Libraries Special Interest inom den internationella biblioteksorganisationen IFLA. Gruppen utreder bl.a. hur klimatförändringen påverkar biblioteket och behandlar miljövänlig praxis.
”I Vallgård gick vi för ca 12 år sedan med i systemet Ekokompassen som stöder miljöarbete. Vi var de första som gick med, numera hör hela Helsingfors stadsbibliotek till Ekokompassen. Bibliotekens miljöarbete har rätt mycket utgått från tanken att biblioteksbyggnaderna ska vara miljövänliga.
Men överallt i världen är biblioteken bäst när det gäller att sprida information och att trygga tillgången till information. Disponenter vet mera om att spara energi än bibliotekarier och återvinning borde alla syssla med i sina hem och på sina arbetsplatser. I biblioteket är vi professionella på information. Vi bör veta var informationen finns och när den är tillförlitlig. Dessutom ska vi aktivt lyfta fram information t.ex. i form av bokutställningar och diskussionstillfällen. Det finns mycket miljöinformation och den är ofta tvärvetenskaplig, vilket gör det svårt att hitta och utvärdera den.
Mänskor söker alltmer information på nätet. Biblioteket övervakar och censurerar inte, vilket skulle vara omöjligt, eftersom informationen på nätet är brokig. För oss är det viktigt att lära ut informationssökning, särskilt åt skolelever och studerande. För att utvärdera informationens pålitlighet måste vi ställa frågan vem som har skrivit och publicerat en text och när det har skett. Särskilt inom miljöfrågor föråldras informationen snabbt. När det gäller vetenskaplig information måste vi förlita oss på det vetenskapliga samfundets bedömning om vilken information som är pålitlig.
Du måste se på miljöaspekten utifrån den lokala situationen. Inom IFLAs internationella Green Library Awards finns ett afrikanskt projekt där man planterat träd på bibliotekets gård. Barnen har kunnat läsa i skuggan och de har fått frukt att äta. Samtidigt har barnen fått information om miljöfrågor. De har lärt sig att träd är viktiga och att de kan förhindra erosion. I Filippinerna har biblioteksböter kunnat ersättas med ett planterat träd. Det kan vara mycket viktigt i områden där man hugger ner regnskog.
I Östeuropa kan cirkulär ekonomi vara en viktig uppgift för biblioteken om den offentliga avfallshanteringen inte fungerar och det inte finns traditioner att återvinna saker. I biblioteket kan barn pyssla med återvunnet material medan de får undervisning i återvinning. I Kina är man mycket intresserad av byggnader. Man bygger stora bibliotek där man beaktat miljöaspekterna t.ex. med solpaneler och uppsamling av regnvatten.
I de finländska biblioteken behärskar vi de grundläggande miljömedvetna rutinerna väl. Vi har t.ex. cityodlingar i bibliotekens egna små täppor. Utlåningen av föremål är en välanvänd och uppskattad verksamhet. Här i Vallgård har vi en lastcykel som är i ständigt bruk under sommaren. I stadens deltagande budgetering kom det många förslag om att skaffa lastcyklar till fler bibliotek. Det är tydligt att det finns en beställning för att biblioteken ska ha sådan delningsekonomi.”