Användningen av bibliotekens e-material ökar i snabb takt – ett gemensamt e-bibliotek skulle göra utbudet tillgängligt för alla finländare
Användningen av bibliotekens e-material nådde rekordnivåer år 2020. Undantagsförhållandena under coronatiden har bidragit till detta, men vi har sett en stigande trend ända sedan 2014. I nuläget finns dock en ojämlikhet mellan finländarna i fråga om biblioteken, eftersom tillgången till e-material beror på vilken kommun man bor i. Projektet för digitala medier på biblioteken, som har som mål att skapa ett gemensamt e-bibliotek, vill bland annat åtgärda detta missförhållande.
Inom Helmet-biblioteken i huvudstadsregionen ökade användningen av e-tidningar år 2020 med fantastiska 118 procent, medan användningen av e-ljudböcker ökade med 41 % och användningen av e-böcker med 20 %. På biblioteken i Kajanaland och Norra Österbotten ökade användningen av e-tidningar med 151 % och användningen av e-ljudböcker med 68 %. På Jyväskylä bibliotek är motsvarande siffror 65 % (e-tidningar) och 39 % (e-ljudböcker). Utvecklingen har under en tid gått i samma riktning i hela landet: åren 2014–2019 har utlåningen av e-böcker ökat med 336 % och utlåningen av e-tidningar med 390 %.
”Coronaåret har helt klart ökat finländarnas intresse för bibliotekens e-material. Utlåningen av sådana började dock öka redan för sex år sedan, och jag är övertygad om att denna utveckling kommer att fortsätta oberoende av coronaläget. Behovet av ett jämlikt och användarvänligt gemensamt e-bibliotek är därför stort. Hur projektet lyckas avgör hur bibliotekens samlingar kommer att se ut om 20 år”, säger Virva Nousiainen-Hiiri, chef för biblioteksnätets gemensamma tjänster.
Projektet för digitala medier på biblioteken, som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet, siktar på ett digitalt bibliotek för alla som är enkelt att använda för såväl användarna som personalen på biblioteken. Förläggarna skulle också lättare få tillgång till användningsdata, och inkomstbildningen skulle bli mer transparent. Projektet är för närvarande i utredningsskedet, och resultat väntas i slutet av april.
Förutom att användningen av bibliotekens e-material har ökat har också utbudet av digitala böcker och tidningar ökat i snabb takt, och det borde göras lättare för biblioteken att erbjuda dessa till sina kunder. Här har bok- och förlagsbranschen en nyckelroll, och vi har samarbetat intensivt med dem.
”Tillsammans letar vi efter långsiktiga lösningar som är hållbara för litteraturen och bokbranschen. När man utvecklar nya bibliotekstjänster bör man i synnerhet se till att tillräcklig finansiering reserveras för inköp av e-material”, säger Suvi Oinonen, verksamhetsledare för det finska författarförbundet Suomen Kirjailijaliitto.
Alla har nytta av ett gemensamt e-bibliotek
Finländarna älskar sina bibliotek, och de placerar sig år efter år i toppen på listan över de populäraste kommunala tjänsterna. Mer omfattande och lättillgängliga bibliotekstjänster skulle stödja kommunernas livskraft.
När det gäller e-material är situationen för närvarande dock varierande, eftersom bibliotekens e-material är ett enda virrvarr och spritt över många olika tjänsteplattformar. Tillgången varierar beroende på vilken kommun man bor i, och det är svårt för kunderna att använda e-materialen. Exempelvis när biblioteken var stängda kunde man i vissa områden inte möta den ökade efterfrågan på e-material.
Förutom att skapa jämlikhet mellan biblioteksanvändarna skulle ett gemensamt e-bibliotek också underlätta personalens arbete. När leveranskedjorna blir tydligare blir arbetet snabbare och mer kostnadseffektivt.
”Jag tror att den här reformen blir verklighet, eftersom den gagnar alla parter. Ett gemensamt e-bibliotek främjar framför allt den inhemska litteraturens och det finska språkets ställning”, säger Nousiainen-Hiiri.
BILD: Helsingfors stadsbibliotek/Satu Haavisto
Mer information om projektet: kirjastot.fi/digimediahanke.